Bara en vecka kvar av höstterminen!

Skolan har under terminen präglats av att ”sätta” det nya betygssystemet och diskutera bedömning och betygssättning i arbetslag och ämneslag och tillsammans med eleverna formulera mål i den individuella utvecklingsplanen.

Nu är det strax premiär för terminsbetyg i skalan A-F för eleverna i åk 6 -8. Nior har varit med förut. Under snart två års tid har vi i skolan diskuterat den nya läroplanen och kursplanerna, Lgr 11. Vi har hittat röda trådar som går tvärs igenom utbildningen i skolan. Det vi undervisar hämtas från läroplanen och kursplanerna och vi bygger en helhet av det för att våra elever ska se och förstå sammanhangen.

Läraren är mycket viktig för elevernas lärande och att har höga förväntningar på dem vilket bl a innebär att inte lämna dem ensamma i sitt lärande. Varje undervisningssituation är unik. Läraren balanserar och anpassar sin undervisning till gruppen, likt en dirigent involverar läraren lyhört alla sina elever i arbetet. Det är i interaktion lärandet sker. Genom det utbyte som sker i grupp gynnas lärandet. När läraren strukturerar undervisningen så att eleverna får samtala och diskutera lyfts lärandet. Tid för reflektion tillsammans väcker nyfikenheten och skapar dynamik i gruppen. Det handlar också om att successivt låta eleverna ta ett allt större ansvar och leda sig själv och även andra. Att följa kursplanen istället för läroböckerna handlar om att utveckla metodiken. I de resultatuppföljningar som pågår just nu i vår skola och på alla skolor så här i slutet av terminen analyseras inte bara elevernas måluppfyllelse utan även den egna undervisningen, det arbete som pågår i skolan. Det är ett stor uppdrag skolan har, att främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Skolan, fritidshemmet och fritiden är viktiga för lärandet. Av den tid ett skolbarn har till förfogande är det ungefär 15 % som består av undervisning i skolan. Tack och lov är det inte bara i skolan man lär sig saker! En 18-åring har ägnat ca 9% av sin tid i skolan. Resten är tid att disponera på annat sätt. Alla behöver en social och kulturell mötesplats som både ger möjlighet till och ett ansvar för att stärka medvetenheten om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet. Det ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (Lgr 11 s. 7 Förståelse och medmänsklighet)

Skolan, fritidshemmet, fritiden och föräldrar samt andra vuxna i barnens närhet är viktiga för barnets utveckling och lärande. Vi stödjer alla barn/unga genom en tydligt struktur kombinerat med mycket uppmuntran och beröm när de behöver det som mest. Nu finns det snart mer tid, mycket mer tid. Jullovet innebär för många tid att träffas, ha roligt och göra saker tillsammans. Ta hand om varandra och...

Ha ett riktigt härligt jullov!

Vi ses igen den 8 januari,

Kristina

Flinka fingrar fixar festmat

Blev inbjuden på en festlig avslutning på dagkollot idag. Sedan kl. 7 i morse har det eldats i kokgropen där den sista lunchen på sommarens dagkollo ska tillagas.

Under veckan som gått har det fiskat och jagats. Många har blivit riktigt duktiga på bågskytte. Har nu barnen lyckat få ihop mat till denna sista festlunch? Det såg så ut, högrev och lax dukades upp på skärbrädor och styckningen utfördes galant när flinka fingrar fixade festmat. Färska grönsaker och kryddor delade plats med kött och fisk i fina foliepaket. På järnåldern använde man näver, men dagens Vibybor tycker att aluminiumfolie är enklare att använda. Fyra timmar efter att elden tänts var det så dags att lägga ner maten i gropen.

Sådär ja, nu läggs foliepaketen på den mycket heta glöden...

... och de heta stenarna ovanpå, folieark och till sist jord som lock på kokgropen.

Sen är det bara att vänta minst 1,5 timme.
Varför inte ge oss av på järnåldersspaning under tiden och se vad som finns i området?

  Just när Micke skulle berätta varför rotvältor är så spännande för en arkeolog, blev vi upptäckta av fåren som barnen matat tidigare i veckan. De sprang glada och lyckliga fram till oss för att se om vi hade något gott till dem idag med.

Till slut fick tackan ordning på sin flock och Micke kunde fortsätta berätta om fynden i rotvältan.

    Vägen hem var inte lätt. Här fick vi hålla balansen och gå en i taget!

                      

 Väl tillbaka igen kurrade magarna och vi kunde konstatera att jorden fortfarande var varm och att det var dags att gräva fram maten. Så spännande att se om ett par timmar i kokgropen gjort sitt.

Mmm så gott! Underbara dofter och fantastiskt smak, något vi sent kommer att glömma. Vi njöt alla av den härliga avslutningslunchen. Fick frågan av en av barnen om det var roligt att vara rektor. 

Gissa vad jag svarade!

Glad sommar alla sommarlovslediga, 

tack för allt roligt vi delat under året!

Ser fram emot ett nytt läsår tillsammans med er när vi ses igen efter ledigheten,

                                                                     Kristina

Dagkollo i järnåldern

I veckan har fritids flyttat ut på Järvafältet. Premiären för Vibyskolans dagkollo- verksamhet har varit mer än lyckad.

70 barn och 16 ledare har valt bland olika aktiviteter och provat på bl a järnåldersliv, tillverkat redskap och smycken, fiskat, släppt ut gårdens djur på morgonen, mockat, matat grisar, promenerat med getter, klappat fåren, åkt traktor, LEKT och LÄRT av hjärtats LUST hela dagarna. Njut av bilderna från järnåldersgruppens aktiviteter under dagen!

 Detta är pedagogik som som utgår från barnens lust att lära! Som skolverket så fint beskriver: "Läroplanens kunskapssyn – att göra världen begriplig och hanterbar – ska prägla både skolans och fritidshemmens verksamhet. Verksamheten ska syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Verksamheten bör vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära.
När verksamheten utformas bör personalen utgå från att alla barn är olika med olika erfarenheter, behov, intressen och ålder. Verksamheten kan därför inte se likadan ut över tid och i alla barngrupper. Personalen måste också se till att det skapas sammanhang och helhet i hela skoldagen."

Vilka härliga glada och intresserade barn vi har, får vi höra av de ledare som inte träffat våra barn tidigare. Vilka fantastiska fritidspedagoger och aktivitetsledare som gör detta möjligt!

Sommarlovet är här!

Igår var det skolavslutning. Som traditionen bjuder är det en fullspäckad dag från tidig morgon till sen kväll. Först ut är de yngre elevernas skolavslutning.

Fika med föräldrar och barn, sen VIBYSKOLANS DAG. Den liknar ingen annan skoldag. Då finns det hoppborg, kolasnöretävling, ansiktsmålning och mycket annat skoj som sexorna ordnar för sina yngre skolkompisar.

Efter lunch är det dags för årets fotbollsmatch, den mellan niorna och lärarna. Jag tror lärarna vann- eller var det niorna? Låter bilderna berätta...

Sist, men inte minst var det dags för de äldre elevernas skolavslutning med stipendieutdelning. Så många duktiga elever vi har!

Niornas allra sista skolavslutning på Vibyskolan...
Tack för att ni spritt så mycket engagemang och glädje och varit så fina förebilder. Lycka till, jag hoppas ni alla kan förverkliga era framtidsdrömmar!

Med ett helt skolår i backspegeln och en tom och öde skola känns det också lite tomt i hjärtat. 

Året har varit fullt av alla tänkbara aktiviteter, det har byggs, ritats, skrivits, tänkts, producerats, skapats, funderats, analyserats, kommunicerats, gymnastiserats, balanserats, spelats, tränats och utvecklas överallt.

Nu ska vi som är kvar följa upp, utvärdera, reflektera och planera nästa läsår.

Tack till våra fantastiska barn, ungdomar, personal och föräldrar. Jag hoppas ni alla får en underbar sommar!

BETYG

Nu är betygsskrivandet i full gång, bara en dag kvar av läsåret 11-12. Debatten om betyg har pågått och pågår ständigt. Vad är det vi mäter, hur mäts det och finns det något system som på ett objektivt och rättvist sätt kan påvisa elevernas kunskapskvalitéer och förmågor? Just nu anses fördelarna med betyg vara fler än nackdelarna och från höstterminen -12 ska vi börja sätta betyg på 6:or och 7:or igen.

Oavsett för- och nackdelar så är det inte helt enkelt att sätta betyg idag. I det gamla relativa betygssystemet jämfördes eleverna med varandra. Den ”bästa” eleven fick 5 som var det högsta betyget och den ”sämsta” fick det lägsta betyget 1. Medelvärdet 3 var en viktig faktor och de flesta eleverna skulle få det betyget. Sedan 1994 har vi ett kvalitativt betygssystem och elever jämförs inte längre med varandra. Den som har kvalitéer för ett visst betyg ska få det. 

När årets 9:or nu slutar tillhör de den sista årskullen som får betygen G, VG eller MVG. 8:orna är de första som istället får A-F enligt den läroplan Lgr 11 som gäller från och med innevarande läsår. I båda betygssystemen ska  elevens kunskapskvalitéer och förmågor värderas. Det är förstås mycket bättre än att elever jämförs med varandra - men enkelt är det inte. Under året har vi läst Lgr 11:s kursplaner, samtalat, reflekterat och diskuterat bedömning och betyg. Viktiga samtal som tagit tid och som ska ta tid.

Tack och lov för alla våra lärare som kämpar för att sätta rättvisa och likvärdiga betyg! Med stort förtroende för Vibyskolans professionella lärare är det nu dags för mig att signera betygsdokumenten. Som vanligt blir jag stolt och glad över beviset på den samlade kunskap som våra elever visar.                                                
                                Kristina
               

Igår, idag och imorgon

Igår

Igår fick vi besök av Birgitta Olsson. Birgitta är en av de skolinspektörer som på uppdrag av Skolinspektionen gör inspektioner på kommunens alla skolor detta läsår. 

I höstas gjordes en kvalitetsgranskning av läsundervisningen i åk 7-9 på Vibyskolan och igår var det dags för en basinspektion. En basinspektion består av en av elever guidad rundtur på skolan och en 2,5 timmes lång intervju med rektor/skolledning varav en timme då styrelsen deltar. De skolor som uppvisar goda resultat genomgår denna typ av inspektion medan skolor med många utvecklingsområden får en mer genomgripande inspektion på flera dagar. Det var glädjande för oss att få bekräftat att vi tillhör den första kategorin.

Om ett par - tre veckor kommer vi att få återkoppling på de områden där inspektionen har synpunkter, dvs områden att utveckla/åtgärda. Det blir ingen feed back på våra styrkor. Lite synd, men det ryms inte inom deras uppdrag. Vi kunde förstås inte låta bli att fråga ändå och spontant fick vi höra det vi ofta hör från våra besökare, att det är en mycket trevlig skola med öppna och glada elever.

Idag

Idag har fritids haft ännu en i raden av fortbildningshalvdagar. Vi samtalade om fritidshemmets uppdrag och hur pedagogernas medvetna förhållningssätt syns i verksamheten.


Fritidspedagogiken bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer barn emellan och mellan barn och vuxna är viktiga redskap för att stödja och stimulera barn i deras förståelse av omvärlden. Ett särskilt fokus ligger på identitetsutveckling och social kompetensutveckling. Det handlar mycket om lek och skapande och om att fånga och ta tillvara barns intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande och få möjlighet att upptäcka både omvärlden och den egna förmågan.


Under året har mycket hänt; fritids och skola arbetar i team F-1 och 2-3, förstärkt skolstart för tvåor och treor, organiserade rastlekar och fritidshemmets dag som firades rejält. Sist men inte minst planeras just nu som bäst en nyhet för sommarlovet: Fritids dagkollo! Håll ögon och öron öppna ni som berörs, mer info kommer strax!

Imorgon

Läste idag i en morgontidning om dagen imorgon, då sommarmånaden juni börjar. 

  Carpe diem!

                 Kristina

Fritidshemmets dag 8 maj 2012

Fritidshemmens dag firas idag på många håll i Sverige, så även på Vibyskolan.

Vi vill lyfta fram fritidshemmens viktiga roll och påminna om att fritidspedagogiken i hög grad bidrar till att skolan klarar sitt uppdrag, att samtliga elever når skolans alla mål. Fritidspedagogen kompletterar skolan, följer upp idéer och lust att lära mer, ger möjligheter att prova nytt och okänt, bidrar till en meningsfull fritid, ger möjligheter, stöd, utmaningar, sätter saker i sitt sammanhang, förklarar, visar, ger av sin tid och uppmärksamhet samt främjar trygghet och studiero och inte minst, Vibyskolans vi-känsla.


Det blev en härlig och rolig eftermiddag med många kluriga uppgifter att lösa tillsammans i grupper...
  

Hur ska vi ta oss vidare nu hela gänget?

Vi  vill ju få tag på geléhallonen därframme...

Här gäller det att memorera så mycket som möjligt...

för att samla ingredienser och dekorationer till våra tårtor så


DET STORA TÅRTKALASET kan börja.

Vilka skapelser! Tårtmakarna beundrar mästerverken innan det blir dags för avsmakning.

Tack fritids för en överraskande och rolig eftermiddag för stora och små!

Vilken vecka!

                                 Smycket - en musikalisk tidsresa från 30-talet till idag

Musikalgruppen har visat upp en fantastisk föreställning - i år igen! Fullsatt i Vibysalen, dag- som kvällstid under veckan som gått, applåder och ovationer talade sitt tydliga språk - succé återigen! Vilka elever och lärare vi har som ger oss allt detta!

                                                      Sång, dans, musik och glädje.
Budskapet berörde publiken till både tårar och skratt. I den musikaliska tidsresa som vi bjöds fick vi följa tre generationers öden och äventyr. Historiska återblickar och tidsenlig rekvisita fick oss i publiken att känna oss delaktiga i det liv som pågick då och pågår just nu.
                                                         TACK, tusen tack!
                                                

Veckan avslutades traditionellt med vårsånger inför Valborgsmäss då åk F-4 sjöng av hjärtats lust i vårsolens glans.

                                      Ha en härlig helg och njut av våren! önskar Kristina

En journalistpraktikant?

Nu börjar bilden bli mer komplicerad. Vid samtal med chefredaktören idag får jag veta att "journalisten" är en praktikant från gymnasiet som varit hos dem i tre veckor. På min fråga på vem som ansvarar för det skrivna, dvs vem som granskat och godkänt innehållet, får jag höra att det är gymnasiet eftersom praktikanten inte är anställd av tidningen. Hmmm
Just nu läser chefredaktören vår inspektionsrapport i sin helhet. Intressant.

En journalist?

Fick idag anledning att fundera på vad en journalist har för uppdrag och vems intresse han/hon representerar?

Googlar lite och hittar arbetsförmedlings beskrivning av journalistyrket: En journalist måste vara snabb, ha gott omdöme, kunna arbeta under stark tidspress och som journalist måste man också förstå och följa de etiska regler som gäller för yrket, exempelvis att bara publicera korrekt information, förhålla sig opartisk, respektera personlig integritet och visa gott omdöme när det gäller namnpublicering.”

Låter bra, men undrar då om det verkligen är en journalist som skrivit i Vi i Sollentuna denna vecka. Läs och häpna:

”Svenskundervisning på Vibyskolan kritiseras

Vibyskolan i Sollentuna kommun kritiseras av skolinspektionen för att ha dålig svenskundervisning. Det som kritiseras är att betygskraven inte redovisas tydligt för eleverna och läsundervisningen som alla elever inte får möjlighet att ta del av. Eleverna får inte heller mycket inflytande och eget ansvar. Även lärarnas samarbete kritiseras.

Skolan har fram till den 28 augusti på sig att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planerats mot problemen till skolinspektionen. Om inga åtgärder vidtagits ska en tids- plan helst anges liksom en person som ansvarar för åtgärdernas genomförande.” AA

Vi har mycket riktigt blivit granskade av skolinspektionen i höstas. En journalists sammanfattning av inspektionsrapporten borde då innehålla korrekt information, kan man tycka. Eller har journalisten inte fått den undervisning i läsförståelse under grundskoletiden som borde vara grundläggande för att kunna praktisera yrket? Eller – har han andra syften än att publicera korrekt information?

Vibyskolan fick ett mycket gott omdöme av skolinspektionen. De granskade områdena poängsattes från 1 till 4 där 1 betyder att bedömningen av aspektens indikatorer är ”huvudsakligen svag” och där 4 betyder att den är ”huvudsakligen stark”. Av de nio granskade områdena fick vi 6st 3:or och 3st 4:or. Ett mycket bra resultat som vi är stolta över.

Förmodligen vet inte journalisten att skolinspektionen söker efter områden att utveckla på alla skolor och att tre områden att utveckla ska presenteras och åtgärdas. Det betyder att ALLA skolor ”kritiseras” av skolinspektionen, inte bara Vibyskolan. Att journalisten sen tolkar dessa tre utvecklingsområden med egna subjektiva värderingar så som ”dålig svenskundervisning” ÄR ”dåligt”. Skoinspektionen ser inget som är ”dåligt” i svenskundervisningen på Vibyskolan, de ser mycket som är mycket bra och en del som kan utvecklas.

Min fundering är alltså om journalistens läsförståelse skulle bedömas 1 enligt skolinspektionens kriterier eller har han andra egna syften med att kritisera just vår skola. Undersökande journalistik? Passade på att läsa några andra rapporter från Sollentuna. Intressant läsning. Intressant också att journalisten inte valde någon annan skola med mer anmärkningsvärd kritik eller valde att jämföra flera skolors resultat. Läs gärna och jämför kvalitén på undervisningen, inspektionsrapporterna är offentliga. Alla skolor har tre områden att utveckla, men det är stor skillnad på utvecklingsområdena om man förstår och vill förstå vad man läser.

Till dig som förvånad läser mitt skarpa uttalande idag, läs gärna rapporten efter kvalitetsgranskning av läsundervisning inom ämnet svenska från Skolinspektionen i sin helhet som läggs ut på vår hemsida inom kort. Avslutar med att citera några av inspektörernas bedömningar av vår skolas läsundervisning:

Vibyskolan uppvisar en positiv och stödjande miljö som bedöms ge goda förutsättningar för lärande. Lärarna uppmuntrar och motiverar eleverna på olika sätt och har positiva förväntningar på dem. Undervisningen har en tydlig logisk struktur med såväl inledning som avslut.

Lärarna ger tydliga instruktioner och försäkrar sig om att eleverna förstått. Exempel finns på varierad undervisning där eleverna utmanas utifrån sina förutsättningar och ges stöd att utveckla sina resonemang.

Det finns exempel på starka sidor i organisationen kring det välutrustade och bemannade skolbiblioteket, hur man samverkar kring elever som behöver stöd i ämnet svenska. Eleverna på skolan ges också stora möjligheter att använda modern informationsteknik i såväl bibliotek och i klassrum som verktyg för kunskapssökande och lärande.

Skolinspektionen bedömer att lärarna anpassar textbearbetningen efter de olika texternas syften och karaktär och att de i de flesta fall ger goda möjligheter till stimulans för de elever som lätt når målen/kunskapskraven.

Undervisningen vid skolan ger eleverna goda möjligheter att använda och integrera olika digitala medier i läsundervisningen, dels genom att tillföra bredd och variation, dels genom att ge eleverna kunskap om olika digital mediers språk och funktion. En annan styrka som uppmärksammas är att det faktum att samtliga elever kontinuerligt använder sina bärbara datorer i undervisningssituationen underlättar för de elever i läs- och skrivsvårigheter som behöver använda exempelvis talsyntesfunktionen i sin dator. Det finns alltid tillgång till dator och benägenheten att använda den är större när alla andra också gör det.

Några elever som fick syn på tidningen idag utbrast: VAAA? Nej! Det är inte sant! Vi som har så bra lärare! Så AA, välkommen till Vibyskolan så ska vi hjälpa dig att läsa och tolka rapporter. Våra elever har mycket god läsförståelse!

Kristina

De flexibla sportlovet 2012

Några av våra elever och lärare är på besök hos våra vänner i Sydafrika. De har inte sportlov, de går på Cornwall Hill College i ett par veckor och lär sig massor. De knyter kontakter och lär sig hur det är att leva och bo på andra sidan jordklotet. De kommunicerar på ett naturligt sätt på engelska och kommer hem med en resväska full av erfarenheter och nya kunskaper. 

Du läser väl deras blogg Swedecorn!? En länk till den finns på vår hemsida.

Några av våra elever går i skolan som vanligt, knappt en tredjedel av dem har valt en annan vecka för  sitt sportlov. Tempot går ner lite, det finns tid för fördjupning och eftertanke. Några av lärarna får lite mer tid för samarbete och reflektion, det är uppskattat!

Några av våra elever har sportlov på skolan. Nej, inte riktigt, men nästan. De är lediga från skolan men är på fritids. En liten trupp sportlovslediga barn ger sig varje dag av för avkoppling och rekreation med sina fritidspedagoger. Det finns mycket kul att göra i närområdet, från skridskoåkning till simning. Idag är det Järvafältet och Bögs gård som utforskas. Vi har ett väl fungerande samarbete med Bögs gård och har planer på att utveckla det ytterligare, mer om det senare...

De flesta av våra elever har vanligt sportlov, kanske reser iväg till fjällen eller till släktingar. Några tar tillfället i akt att "bara vara", att få stanna upp lite och göra sånt som bara faller en in - härligt!
Vad du än gör och var du än är, ha det så gott!
                                                                          Kristina

Modiga lärare

För tre år sedan prövade två av våra lärare ett helt nytt grepp kring läsinlärning

År 2009. Eva har över trettio års framgångsrik erfarenhet i läsinlärning. Anna är en nyutbildad entusiastisk lärare. De hör talas om ny teknik som som stöd för läsinlärningen. Eva och Anna far till Sandviken för att se hur det går till i praktiken. De ser lärare och elever som utvecklar undervisningen och lärandet. De ser de möjligheter som den nya tekniken skapar.

De blir inspirerade! De vill prova något nytt!

Forskaren Mats Myrberg är tveksam och säger att det inte finns någon forskning som visar om metoden fungerar. Vi läser gärna forskarnas avhandlingar. Deweys ”learning by doing” fungerar,  Vygotskys "följa och utmana" fungerar.

Följer forskarna skolors nytänkande? Förmodligen. Men självklart kan det inte finnas forskning kring något som är nytt. Eva och Anna började dokumentera resultaten i läsning och läsförståelse för tre år sedan. Nu kan vi ana en trend, men underlaget är ännu för litet för att med säkerhet säga att det vi ser och upplever är statistiskt bevisat. Men lärarna som vågar prova något nytt ser att förmågan, lusten och glädjen att lära sig läsa och skriva ökar och inser att ibland kommer teorin efter praktiken.

Lärare som följer sina elever, som kommunicerar och ser det eleverna ser skapar de förutsättningar som krävs av en skola att växa i. En skola i tiden som vågar prova och där modern teknik är självklar.

Skolminister Björklund oroar sig för att handstil, pennor, papper, läroböcker, faktaböcker och skönlitteratur är på väg ut. TänkOm, tänk om att det ena inte utesluter det andra. Välkommen till Vibyskolan och se!

Skolvalstider

Nu är det hög tid att göra sitt skolval för plats förskoleklassen. Imorgon, lördag den 21 januari samlas många skolor i Stinsen på skolmässan för att visa och berätta om sina skolor för intresserade barn och föräldrar. Vibyskolan finns självklart på plats och kommer att hålla tummarna för våra duktiga elever från 6a som gått till final i Bästa sexan och som kommer att tävla om fina priser. Kom till scenen och heja på Linda, Niklas och Jenny kl. 14.00! En timme senare är det dags för vår musikalgrupp att visa ett smakprov ur årets musikal, de är värda en stor applåd.
Visst är det roligt att synas och höras när vi vet att vi är en skola som gör skillnad, en skola med höga förväntningar och med ett hjärta som klappar för våra elever.
I nästa nummer av lokaltidningen kan ni läsa om en del av vår verksamhet.
Läs gärna redan nu:

En skola att längta till

Vibyskolan är en omtyckt friskola som drivs av engagerade föräldrar. Här har man skapat en trygg, trivsam och kreativ miljö för barn från förskoleklass upp till åk 9.

Vibyskolan är en populär friskola belägen i Viby och granne till Järvafältet i Sollentuna. En grupp engagerade föräldrar inspirerades i mitten av 90-talet att skapa en skola att längta till. 1999 bildades Vibyskolan som en ekonomisk förening med ett stort föräldrainflytande.

–Det finns inget vinstintresse utan allt återinvesteras i skolans verksamhet, säger skolans rektor Kristina Haponen.

Med sina drygt 330 elever är Vibyskolan en skola som känns familjär. Eleven är i centrum, trygghet och studiero värderas högt.

–I förskoleklassen och i årskurs 1 är barngrupperna små, 14 barn i varje. De yngsta barnen får på så sätt möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och lust att lära i en liten trygg grupp. I årskurs 2 sätts de två ettorna samman till en helklass som följs åt till åk 9.

Vibyskolan verkar för att bevara den trivsel och trygga atmosfär som råder.

–En gedigen elevhälsa ligger till grund för bra studier och en trygg skoltid för elever, säger Kristina. Hon berättar att det finns tillgång till ett helt elevhälsoteam med skolpsykolog, kurator, skolläkare, skolsköterska, speciallärare, talpedagog och elevcoacher.

Lika viktigt är det att alla vuxna i skolan fungerar som förebilder och att all personal arbetar medvetet, förebyggande och effektivt mot mobbing. Varje elev har en fast arbetsplats, något som även genererar studiero.

Det ljuder av sång och musik på Vibyskolan. Varje år produceras en CD-skiva med några av årets musikaliska höjdpunkter. Från scenen och från våra två musikstudios repas det dagligen. Bland gitarrspelande ungdomar i korridoren, såväl som i den ordinarie musikundervisningen med sång i stämmor och i fritidshemmets musikteater märks att musik och glädje hänger ihop.

Ökad satsning på baskunskaper Den röda tråden i Vibyskolans verksamhet karakteriseras av satsningen på baskunskaper, inflytande och entreprenörskap.

–Att läsa, skriva och räkna är förmågor som är grundläggande för vidare studier, påpekar Kristina. Därför har vi valt att ge stort utrymme åt svenska, matematik och engelska i vår timplan och flera av lektionerna är i halvklass. Skolan ligger också i framkant med modern teknik. Alla elever från åk 4 har en egen dator, något som vi ser som en naturlig del i undervisningen.

I årskurs 1 lär sig barnen läsa genom att skriva på dator. Resultatet låter inte vänta på sig. Redan under den första terminen börjar barnen skriva och läsa egna berättelser.  

Vi har internationella utbyten med vänskolor i Kina och Sydafrika. Våra elever deltar i globalt lärande som skapar broar mellan mellan människor, kulturer och miljöer. När vi träffar våra vänner från andra sidan jordklotet är förmågan att kommunicera på engelska eller kinesiska inte längre ett skolämne, det är en självklarhet som i hög grad bidrar till att öka elevernas kunskaper och självförtroende.

Matematik är roligt och kreativt. Problemlösning är inget problem för eleverna! Med hjälp av "mattebruket" kan eleverna konkret och med enkla medel utomhus åskådliggöra matematiska begrepp. Hur stor är en kubikmeter egentligen och hur mycket ryms däri?

Inflytande Elevernas och föräldrarnas inflytande på Vibyskolan är stort. Det finns forum för samråd inom olika områden.

– På så sätt engageras eleverna i besluten som rör skolan och de får praktiska erfarenheter av att i en demokratisk form arbeta för ett gemensamt mål – en skola för lärande, trivsel och utveckling.

Entreprenörskap Syftet med entreprenörskap är att skapa en attityd och känsla av att ”ingenting är omöjligt”, att eleverna tror på sig själva, vill ta för sig och söka kunskap på andra sätt än de traditionella.

–Med den inställningen som grund vill vi ta vara på engagemanget, resurserna och idéerna bland både elever och lärare, förklarar hon vidare.

Populära ”Elevens val”

Kristina vill också gärna lyfta fram ”Elevens val” där eleverna fr o m åk 6 väljer områden de vill fördjupa sig i. Det kan röra sig om allt från friluftsliv med mål att bestiga Kebnekaise till bokcirkel med skolans bibliotekarie. Ur Elevens val har två mycket populära profiler vuxit fram bland engagerade lärare och elever: 

 

–Musikalprofilen omfattar sång, dans, teater och ensemblespel. Varje år sätter eleverna och lärarna upp en egen musikal, något som är väldigt uppskattat och som lockar en stor publik. 

I samarbete med Svenska Fotbollsförbundet erbjuder skolan även en Fotbollsprofil.

–Fotbollsgruppen tränar två morgonpass i veckan på våra konstgräsplaner. Det förbättrar eleverna som fotbollsspelare och gör dem även piggare och mer alerta under skoltid.

Barn och ungdomar är olika. De är intresserade av olika saker, de lär sig på olika sätt och olika fort. Därför bedrivs undervisningen i Vibyskolan med varierande metoder för att locka fram de allra bästa ur varje enskild elev.

–Det bidrar till att barnen känner att de blir sedda, respekterade och uppskattade och att Vibyskolan är en skola att längta till för både elever, föräldrar och lärare, avslutar Kristina Haponen.